Idag gratulerar vi Q-kullen - Qurry, Qati och Qelly - på deras 1-årsdag. Tänk att det redan gått ett år sedan de små liven såg dagens ljus.

Mamma Unni hälsar så gott (tror jag!)
.. är nu de små Q-juvelerna. Igår flög jag till Arlanda med Qelly och Qati, där de hämtades av sina nya familjer.

Hemresorna har (som väntat) gått otroligt bra. Inget illamående och ingen gråt. Jag har fått trevliga rapporter från alla, där det varit en lugn förstanatt. Det är alltså helt som det ska. Unni har inte heller haft några problem med att huset nu är tomt på valpar. Det är nog mest jag som känner tomheten tror jag. Den är övergående - det vet jag ju sedan tidigare och jag vet också att valparna kommit till bra hem.

Nu är också valphagen nermonterad in väntan på nästa gång den kommer till användning. Det bör inte ta så lång tid tills det är dags igen om det går som jag hoppas. Jag går och väntar på att Wimsa ska komma i löp och då är planerna att hon ska paras en sista gång. Färden går till Danmark även denna gång.

Sista kvällen med valparna så hade vi även besök av Spike, som ju är morbror till valparna. Det var full fart i huset. Jag försökte fånga dem på bild, men det var inte så lätt.

Spike, Qelly och Qati  Som synes är det full fart

Spike och Qati





















Det syns på bilderna för de är bra suddiga. Det kan väl bero på fotografen också så klart, men livat var det. Alla tycktes gilla det i alla fall.
... med gänget är det i natt för Qurry. I morgon eftermiddag bär det av till veterinären för besiktning och därefter sätter vi oss på Gotlandsbåten till Oskarshamn - Qurry och jag. Där kommer han att stifta bekantskap med sin nya familj.

090104   Qelly och Qurry

Vi har haft fortsatt vinterväder, om än inte så kallt som i helgen. Nu har det stannat på några minusgrader och tyvärr för det med sig att vinden också tilltar, så kylan har känns ännu värre än när kvicksilvret gick ner under -10. Valparna har dock inte tyckt att det varit värre väder i alla fall. De fortsätter att gilla att springa omkring ute i snön. De är så ljuvliga när de tumlar omkring. Våra små promenader är dock inte så långa, främst för att de inte ska bli nedkylda. Golvvärmen är skön att ha i alla fall, för då vet jag att de blir snabbt torra och varma igen efter leken utomhus.

090104  Qati

Valparna har idag haft barnbesök. Det var två småtjejer som pussat på och lekt med dem en stund. Det var uppskattat. Det är alltid nyttigt att träffa människor i olika ålder och inte minst att träffa barn. Eftersom vi inte har barn själva är det välkommet med besök emellanåt, inte minst för valparnas skull alltså.

090104    Vårt hus i vinterskrud

Nu tror jag att jag packat allt som Qurry ska ha med sej på vår resa imorgon. Tjejerna stannar till lördag morgon, då vi flyger till Arlanda för leverans.
God fortsättning på nya året!

Nyårsaftonen gick lugnt av. Det var lite fyrverkerier mest på långt håll som vi brukar stå ute och njuta av. I år var det lite kraftigare fyrverkeri hos en granne ganska nära och husse blev lite förgrymmad för vi hade inte blivit förvarandade om detta. Det flög in över våra hundgårdar och då är det ändå ett hus emellan och våra hus ligger inte så tätt faktiskt. Det blev i alla fall inte några negativa efterföljder hos våra hundar, det var värre för en av hästarna där fyrverkeriet avfyrades. Den hade blivit ganska upprörd.

Igår fick vi årets första snö och det var även första riktiga snön för valparna. Som de älskade det. Det var inte fullt så mycket snö när de var ute, men de fort omkring som vanligt och var inte ett dugg besvärade av det kalla vita.

Q-kullen

Som synes var det full fart. Det är inte så lätt att fånga dem på bild alla gånger. Några bilder blev det dock.

Q-kullen




















Senare på eftermiddagen hade det kommit ännu mera snö.

090103

Och när det var dags att gå till sängs såg det ut så här sett inifrån ytterdörren.

090103 senare




















Det är en otroligt strålande vacker vinterdag idag och valparna ska få komma ut i snön idag också. Det är dock risk för att de blir kalla fort, så vi får se hur länge det blir.

I morse vid 09-tiden var det så här vackert sett från vårt sovrumsfönster. Minus 10 och strålande sol, även om himlen har en del mörka moln. Det blir säkert mera snö.

090104


Nej nu har jag inte tid att sitta här längre, måste njuta av det härliga vintervädret tillsammans med valparna. De övriga ska också få en ordentlig långpromenad i snön.
.
Nu har det gått några dagar sedan jag skrev och därmed har det heller inte blivit några nya bilder här. Då får det väl bli några fler nu istället.

   Morsning!!

Nu börjar det närma sej - att valparna ska flytta alltså. Jag vet att det finns tre förväntansfulla familjer som tycker att tiden går alldeles för långsamt. Det tycker ju inte jag. För oss så går det nästan för fort nu. Det betyder ju att jag snart inte har de små att pussa på.

  Vad har man den här till?


Nu får valparna komma ut på promenad varje dag och de älskar det verkligen. Vi har för tillfället några minusgrader och det är bara ytskiktet som tinar lite mitt på dagen. Någon snö har vi dock inte, men däremot rimfrost så det är vitt på marken i alla fall.

Q-kullen Nästan snö

På promenaden idag så gick det upp en stor rapphönskull utan någon hunds förskyllan. Valparna upptäckte nog inte dem, men mamma Unni hade koll på dem när de flög iväg. Det var säkert 15-talet fåglar i kullen. Raska hade ett vackert stånd för dem igår, som hon skötte riktigt duktigt.

Den här tiden på året är ju lite sämre i valphänseende så tillvida att man inte kan ha dem ute i så stor utsträckning. Det är i och för sig inte någon garanti att man kan ha på våren heller, i alla fall inte om det är en riktigt regnig vår, vilket det händer att vi har här. Jag minns när jag skulle få min Fanta. Hon var född på valborgsmässoafton och jag hämtade hem henne efter midsommar. Det är ju en tid som man tänker att de kan vara ute mycket. Den kullen kunde inte vara ute mer än två-tre gånger innan vi åkte hem. Antingen regnade det eller så hade det precis regnat, så allt var ordentligt vått. Det är lite bättre när det är vinter (om vi får vinter vill säga), för då är det oftast inte så vått i alla fall.

 Qurry i hela sin längd

Nu har vi en ganska stor låda/hage inne och när de inte är fler än 3 som den här gången, så har de verkligen ingen nöd. De får ju komma ut och springa i huset också.
Imorse hade det kommit ett otroligt tunnt litet snölager, knappt synligt på den frostiga marken. Snö var det dock i alla fall. Valparna har varit ute i två omgångar idag och gillar det skarpt.

De har också fått sin första biltur idag. Det gick så alldeles lysande - inte ett minsta lilla pip ens en gång.

Bilturen var inte speciellt lång, men det gick både på släta landsvägen som ner på en åkerväg där det var lite guppigt. Inget dera påverkade dem. Det ska bli ett par turer till efterhand och då blir de också lite längre.
Ja nu börjar valparna vidga sin lilla värld. De har varit ute i huset nu några dagar och det har varit spännande värre. Vi har laminatgolv och klinkers i nedervåningen och det har inte mött några hinder, så hala golv bör inte bli något problem i framtiden.

   Qelly i köket




















Puss på dej mamma!




Någon har även försökt sej på trappan till övervåningen, men där har jag satt gränsen. Ett steg har varit OK, men inget mera. De älskar att ha något att klättra på och det märktes också när de var ute för första gången igår. Att gå ut  "i stora världen" var inte heller det något skrämmande. De tog en sväng i rabatten närmast dörren först och sedan gick vi ut i trädgården.

Jag hade tänkt mej en kortare promenad ut på åkern, men där är så mycket vatten efter allt regnande att man nog kan börja med risodling tror jag. Det fick bli vår lilla plätt på andra sidan vägen och det var spännande värre. Det finns buskar och några nedsågade träd och allt var så spännande.

   Busa kan man ju göra ute också. Snö vet vi dock inte vad det är för något - än!
















Vad finns det där bakom?







  Vad finns det där nere? Kan man gå på det här?

Att klättra tyckte de var spännande och balansen var riktigt bra, speciellt med tanke på att det var första gången ute. Det finns nog ämne för agility som sysselsättning under icke jakttid!

Nu hoppas vi på fint valpväder i julhelgen, så att de kan få komma ut på små turer.

.
Så här inför stundande julhelg och med en födelsedag strax före har det tyvärr inte varit så mycket tid över att skriva här. Det är beklagligt och särskilt då för dem som längtar efter nya valpbilder. Ja, bilder har jag tagit och nu kommer några här. Det kommer fler i morgon - jag lovar!


Qurry 6 veckor  Qurry
















Qurry


Qati 6 veckor  Qati

















Qati


Qelly 6 veckor   Qelly

















Qelly





Idag har vi äntligen haft fint väder. Det har t o m varit sol och då fick valparna äntligen komma ut för första gången. Gissa om de tyckte det var härligt. De var inte ett dugg rädda, utan tog snabbt trädgården och rabatter i besittning. Vi tog oss dock ut lite längre och där blev det både springande och klättrande. Hade helst velat gå en mindre promenad med dem, men åkern utanför står mer eller mindre i vatten, så vi fick nöja oss med det som blev. De sov i alla fall riktigt gott därefter. Vi hoppas på fint väder hela julhelgen, så kan de få vara ute en stund varje dag. Det går ju inte att låta dem vara ute ensamma, för eftersom det är så vått så blir de lätt kalla om de inte håller sig i rörelse.

Bilder från dagens händelse kommer i morgon.
.
Det finns en viss efterfrågan på bilder av de små juvelerna. Här kommer några som jag precis nyligen tagit.














































Det blev ett litet potpurri. Det kommer mera, men inte idag.
GRATTIS! Igår fyllde R-kullen 9 månader. De gick därmed in i "vuxenvärlden". Nej de är inte vuxna än, åtminstone inte min Raska. Däremot lämnar de nu valpklassen och går över till juniorklass på utställning och de får faktiskt också lov att debutera på jaktprov.

Raska fick igår debutera på appellplanen vid lokala brukshundklubben. Jag hade fått en inbjudan till att komma och prova på rallylydnad, en relativt ny verksamhet som jag inte testat tidigare. Nu var det inte Raska som fick testa detta utan det var mamma Wimsa. Raska fick sig i alla fall en tur på plan innan. Det var oerhört spännande tyckte hon, så många hundar och människor att hålla koll på. Emellanåt var hon i alla fall koncentrerad på mej och då gick hon jättefint med fin ögonkontakt med mej. Det höll dock inte så långa stunder för rätt som det var hände något i närheten som hon bara måste kolla på istället. Matte finns ju där ändå. Det stod dock klart att det är mej det mest beror på. Vi behöver åka dit fler gånger alltså. Det lovar dock gott inför framtiden, för hon tyckte verkligen det var kul och spännande.

Mamma Wimsa tyckte också det var kul att komma igång och träna även lydnad igen. Rallylydnaden gick riktigt bra och hon fungerade jättefint. Wimsa och jag har ju tävlat lydnad en del, även om det var ett tag sedan nu. Vi har lyckats få till två förstapris i klass 2 så här långt. Vi får se om det blir något mera tävlande.



4 veckor - innan flytten

Valparna blev igår 4 veckor, otroligt så fort tiden går. De fick då flytta ner en våning. De föddes i vårt sovrum och har varit där sedan dess. Det började dock bli lite trångt och deras nyfikenhet ökar ju efterhand och det har varit några rymningar ur lådan, med den risk det innebär. Nu är den stora lådan/hagen uppmonterad i allrummet, som är alldeles utmärkt för valpar. Det är golvvärme där samt att man direkt kan komma ut på gården. Omställningen med flytten har de tagit med ro och det har gått alldeles utmärkt. Första natten har också gått bra. Mamma Unni har ju också sovit där så klart, även om hon kan ta sig ur hagen när hon vill.

De har nu också fått prova på valpfoder och majsvälling. Det var riktigt smaskens och de fattade direkt vad det handlade om. De skall nu efterhand få mer fast föda och förhoppningsvis lite mindre från Unni. Hon har dock gott om mat ännu, så vi får se hur fördelningen blir.



(Jag försökte lägga ut den här texten redan igår, men vi hade då stora problem med internetförbindelsen, så det fick bli idag istället. Nu spelar dessutom texten sitt spratt med mej och hamnar inte riktigt som jag vill, men det får vi ta!)
  Qati



Ja nu händer det en hel del i valplådan må jag säja. Det börjar bli bus i större omfattning, nu när valparna blir mer och mer stadiga på benen. Det morras lite och de t o m småskäller ibland. Kan tänka mej att det kommer att bli livat efterhand.

Häromdagen var det så dags för första avmaskningen och därmed också första kontakten med annan föda än mammas di. Det är alltid enklare att få i dem maskmedlet om man tar och blandar med lite köttfärs. Det var inga problem - efter första sniffet så var köttfärsen snart slut och därmed även maskmedlet i magsäcken. Nu är alla tre runda och fina, så någon mask tror jag inte att de lider av.

 
De växer för var dag, nu når de snart att dia när Unni står upp.

Igårkväll var kusin Raska på besök vid valplådan. Raska är kusin genom att hennes mamma Wimsa och Unni är systrar ur olika kullar. Raska var otroligt nyfiken på de små, men tyckte också att de var några konstiga små saker. Öronen stod på skaft och halsen var jättelång, men hon var otroligt duktig och faktiskt ovanligt lugn. Däremot var inte mamma Unni lika glad att ha henne där, så när hon kom upp så fick Raska återvända till nedervåningen.


















Qurry



Nu i kommande helg blir det nog aktuellt att montera upp valphagen och valparna får därmed flytta en våning ner. Först ska jag dock åka en tripp till Stockholm och HUND2008, där jag ska gå domarelev på några olika stående fågelhundsraser. För en gångs skull så passar färjorna ganska bra, så jag åker ikväll och kan åka hem redan i morgonkväll igen.


   Qelly

Den snö vi fick för en vecka sedan är nu i stort sett helt borta. Det ligger lite kvar nere i några diken, men det är inte så konstigt att den är borta, för här har det varit rena värmeböljan faktiskt. Vi har haft plusgrader även på nätterna och på dagarna har det varit så där en 6-7 grader varmt. Det finns ju inte någon snö som ligger kvar då.

Det betyder också att det är många hundtassar som skall torkas så fort de har varit ute och ska in. Tvättmaskinen får i alla fall göra rätt för sej.

   Första leken!


Valparna fortsätter att växa. De börjar nu så smått att leka och det kommer ett och annat litet försök till skall. De är i morgon måndag tre veckor och det är nu dags för första avmaskningen. I och med detta så är det också dags att få smaka på fast föda. Jag kommer nu att servera dem nymald nötfärs som då blandas med maskmedlet. Det brukar aldrig vara något problem att få dem att gilla köttfärsen, trots maskmedlet. Efter det så blir det att få smaka på valpfoder och majsvälling. Båda delarna brukar vara tilltalande och jag har aldrig haft några problem att få valparna att äta fast föda.

Tidigt i morse hittade husse en valp utanför valplådan. Det är alltså till att vara försigkommen. Bort med skyddsramen alltså!















Vi växer - eller hur?









Så här mysigt var det i valplådan i morse när jag begav mej till jobbet.
Idag är valparna 2 veckor gamla. I helgen öppnade de ögonen och det är så ljuvligt när man ser att det börjar glimma.




Det syns inte så bra på bilden att de fått ögon, men att de växer syns i alla fall. Det kommer fler bilder inom kort.

Valparna växer fint och Unni tar väl hand om dem. Jag är bara lite orolig för Unni äter inte som jag önskar. Hon har normalt en mycket god aptit och jag vill ju att hon ska äta duktigt av den näringsriktiga mat jag serverar henne. Det gör hon dock inte! Däremot äter hon gärna tuggben, hundkex och mindre näringsriktig mat. Vi ger våra "gamlingar" mera normalfoder än de hundar som jobbar mera, som får lite mera näringstätt foder. Unni serveras därtill nu valpfoder, men som sagt - hon vill inte äta det jag vill hon ska. Hon har dock gott om mat till de små, så de lider inte någon nöd.

Valparna har nu börjat få lite pigment, så trampdynorna är nu svarta och nosarna är nästan svarta.

Här kommer några nya bilder på de små.




















Visst ser det skönt ut!

Ja nu har vi fått sova en god nattsömn sedan valpningsnatten. Det var skönt och jag sov som en klubbad säl. Unni fick dock inte sova lika djupt som jag. Husse, som ju sov gott under valpningsnatten, hade hört något litet gny från valplådan, men när han kollade var allt som det skulle. Unni tar så väl hand om de små, så jag är inte oroligt på något sätt.

En liten bild av de små knyttena kanske kan smaka.

 De små korvarna