Kennel Eirams bloggsida

Ja så är vi då framme vid året sista dag - ett år som jag i det stora hela vill se som ett bra år. Det har inneburit både glädje och sorg och det är väl ofta så det är.

Den stora sorgen var dock att min mamma dog i slutet av juni och det var alldeles för tidigt. Döden är ju det enda vi vet säkert kommer att inträffa, men i vissa lägen är det ändå så att den sker helt överraskande. Det var så beträffande mamma. Hon var visserligen inte helt frisk, men vi hade ändå hoppats att vi skulle få dela livet ännu några år till.

Ja glädjestunderna har i alla fall varit desto fler. På nyåret fick vi, som första bretonuppfödare, ett fint bevis på att vår avel går åt rätt håll, då vår "gammeltik" SUCh Keerens Nicky tilldelades Svenska Kennelklubbens Bruksavelspris - det finaste en avelshund kan få. Nicky är still going strong, 12.5 år gammal. Vi saknar några få poäng till att även tilldelas SKK:s Bruksuppfödarpris, så det får vi ha som mål 2009.  

Vi har fått två härliga valpkullar under året. Wimsa fick sin andra kull i mars, då 8 små kom till världen. Det blev min R-kull, där jag själv behållit Raska Rivjärn. Ett namn som hon nog gör rätt för - hon är otroligt kvick och rask och tar gärna för sej, men något rivjärn vill jag kanske inte tycka att hon är nu. Hon har svårt att minnas saker, men är långt ifrån elak. Hon är pigg och positiv och älskar livet!





Den andra kullen föddes i november, Q-kullen, och det är den du kunnat läsa om här på bloggen. De är nu 7 veckor lite drygt och kommer snart att flytta vidare till sina nya familjer.

Nästa stora glädjeämne var så klart när husse och Tindra (Eirams Tindra Trassel) under hösten erövrade tre förstapris i elitklass och Tindra med det blivit Svensk Jaktchampion. Tindra är därmed vår tredje SJCh, varav två är uppfödda av mej. De tidigare Stevnsåen's Marco och Eirams Wakna Wimsa är också still going strong, snart 10 resp 8 år gamla.

  Med sikte på framtiden

Nu tar vi nya tag för 2009, som kommer att bli ett spännande år på bretonfronten, för det har aldrig tidigare fötts så många bretonvalpar i Sverige som det gjort i år. Nu kommer inte alla att ha uppnåt ålder för att kunna starta på jaktprov 2009, men en hel del hoppas jag att det blir.

Med en tillönskan om ett riktigt GOTT NYTT ÅR blir detta årets sista inlägg.
.

Idag har jag med Wimsa och husse med Tindra varit på fasanjakt. Det är troligen årets sista. Vi har varit med som hundförare till ett gäng på en av de större gårdarna på Gotland, Stafva i Barlingbo. Eftersom det var många skyttar delade vi på oss så jag och Wimsa gick med ett gäng och husse och Tindra gick med resten.

  Wimsa i rimfrosten

Fasanerna är inte att leka med i slutet av december, det ska gudarna veta. Vi fick i alla fall några fina tillfällen, men tyvärr blev det mest hål i luften. Vi hade väl ett 30-tal fasaner och tre rapphönskullar på vingarna. Vi gick väl lite drygt en timma och efter lunch så fortsatte gänget med några spaniels i lite tätare områden och då hade de också ett 20-tal fåglar på vingarna. Deras dag avslutades med andjakt, där det i alla fall blev några fåglar fällda.

Jag fick några fina bilder på Wimsa, men eftersom Tindra gick på annat område fick jag inte några bilder på henne den här gången.

På Stafva har man köttdjur, mjölkkor och ett eget litet gårdsmejeri (som håller på att bli ett betydligt större) är man tillverkar bl a en ljuvligt god blåmögelost kallad Stafva Blå. De har även flera sorter. De betingar ett högt kilopris, men det är helt klart värt att kosta på sej emellanåt. Läs gärna mer på www.stafva.se.

Nu har det gått några dagar sedan jag skrev och därmed har det heller inte blivit några nya bilder här. Då får det väl bli några fler nu istället.



Nu får valparna komma ut på promenad varje dag och de älskar det verkligen. Vi har för tillfället några minusgrader och det är bara ytskiktet som tinar lite mitt på dagen. Någon snö har vi dock inte, men däremot rimfrost så det är vitt på marken i alla fall.

 Nästan snö

På promenaden idag så gick det upp en stor rapphönskull utan någon hunds förskyllan. Valparna upptäckte nog inte dem, men mamma Unni hade koll på dem när de flög iväg. Det var säkert 15-talet fåglar i kullen. Raska hade ett vackert stånd för dem igår, som hon skötte riktigt duktigt.

Den här tiden på året är ju lite sämre i valphänseende så tillvida att man inte kan ha dem ute i så stor utsträckning. Det är i och för sig inte någon garanti att man kan ha på våren heller, i alla fall inte om det är en riktigt regnig vår, vilket det händer att vi har här. Jag minns när jag skulle få min Fanta. Hon var född på valborgsmässoafton och jag hämtade hem henne efter midsommar. Det är ju en tid som man tänker att de kan vara ute mycket. Den kullen kunde inte vara ute mer än två-tre gånger innan vi åkte hem. Antingen regnade det eller så hade det precis regnat, så allt var ordentligt vått. Det är lite bättre när det är vinter (om vi får vinter vill säga), för då är det oftast inte så vått i alla fall.

 Qurry i hela sin längd

Nu har vi en ganska stor låda/hage inne och när de inte är fler än 3 som den här gången, så har de verkligen ingen nöd. De får ju komma ut och springa i huset också.

Imorse hade det kommit ett otroligt tunnt litet snölager, knappt synligt på den frostiga marken. Snö var det dock i alla fall. Valparna har varit ute i två omgångar idag och gillar det skarpt.

De har också fått sin första biltur idag. Det gick så alldeles lysande - inte ett minsta lilla pip ens en gång.

Bilturen var inte speciellt lång, men det gick både på släta landsvägen som ner på en åkerväg där det var lite guppigt. Inget dera påverkade dem. Det ska bli ett par turer till efterhand och då blir de också lite längre.

Ja nu har så juldagsmorgon glimmat och hos oss är det tyvärr ingen snö. Det är dock lite fruset med morgonfrost, så det var så nära snö vi kommit i år. Ja snö har vi ju haft, men den kom en hel månad för tidigt och blev ju inte heller liggande så länge.



Blommar så vackert gör mina julrosor på trappan. Det är ju en helt fantastisk blomma som kan komma igång så här års. Just de jag har på trappan är inköpta i år, men våra julrosor i rabatten är duktigt på gång med många knoppar. Klockjulrosen som jag hittade frösådda pytteplantor av i vår botaniska trädgård (man ska ju stjäla blomskott och frösådd, de blir ju alltid bäst sägs det) har vuxit till sej bra, men jag är inte säker på att de kommer att blomma i år. För den rättrogne - två dagar efter jag tog de små plantorna så hade trädgårdsmästaren rensat bort alla de små självsådda, så det var inte speciellt allvarligt att ta de små.



Så här ser årets dörrkrans ut hos oss. Jag har under många år gjort egna dörrkransar. Det har jag gjort även i år, men det blev ett halvfabrikat - en ren grankrans hittade jag hos en trädgårdsmästare och sedan var det bara att dekorera den själv. Eftersom vi har två ytterdörrar så har det följdaktligen blivit två kransar i år också

Med det vill jag hälsa alla bloggbesökare en riktigt GOD JUL och samtidigt passa på att tacka för alla fina julkort vi fått, både i den fysiska brevlådan som via e-post. Det är säkert någon jag glömt, men det är inte medvetet.

Ja nu börjar valparna vidga sin lilla värld. De har varit ute i huset nu några dagar och det har varit spännande värre. Vi har laminatgolv och klinkers i nedervåningen och det har inte mött några hinder, så hala golv bör inte bli något problem i framtiden.

   Qelly i köket




















Puss på dej mamma!




Någon har även försökt sej på trappan till övervåningen, men där har jag satt gränsen. Ett steg har varit OK, men inget mera. De älskar att ha något att klättra på och det märktes också när de var ute för första gången igår. Att gå ut  "i stora världen" var inte heller det något skrämmande. De tog en sväng i rabatten närmast dörren först och sedan gick vi ut i trädgården.

Jag hade tänkt mej en kortare promenad ut på åkern, men där är så mycket vatten efter allt regnande att man nog kan börja med risodling tror jag. Det fick bli vår lilla plätt på andra sidan vägen och det var spännande värre. Det finns buskar och några nedsågade träd och allt var så spännande.

   Busa kan man ju göra ute också. Snö vet vi dock inte vad det är för något - än!
















Vad finns det där bakom?







  Vad finns det där nere? Kan man gå på det här?

Att klättra tyckte de var spännande och balansen var riktigt bra, speciellt med tanke på att det var första gången ute. Det finns nog ämne för agility som sysselsättning under icke jakttid!

Nu hoppas vi på fint valpväder i julhelgen, så att de kan få komma ut på små turer.

.

Så här inför stundande julhelg och med en födelsedag strax före har det tyvärr inte varit så mycket tid över att skriva här. Det är beklagligt och särskilt då för dem som längtar efter nya valpbilder. Ja, bilder har jag tagit och nu kommer några här. Det kommer fler i morgon - jag lovar!


  Qurry
















Qurry


  Qati

















Qati


   Qelly

















Qelly





Idag har vi äntligen haft fint väder. Det har t o m varit sol och då fick valparna äntligen komma ut för första gången. Gissa om de tyckte det var härligt. De var inte ett dugg rädda, utan tog snabbt trädgården och rabatter i besittning. Vi tog oss dock ut lite längre och där blev det både springande och klättrande. Hade helst velat gå en mindre promenad med dem, men åkern utanför står mer eller mindre i vatten, så vi fick nöja oss med det som blev. De sov i alla fall riktigt gott därefter. Vi hoppas på fint väder hela julhelgen, så kan de få vara ute en stund varje dag. Det går ju inte att låta dem vara ute ensamma, för eftersom det är så vått så blir de lätt kalla om de inte håller sig i rörelse.

Bilder från dagens händelse kommer i morgon.
.

Först ut på officiell utställning av R-juvelerna blev Eirams Rosso Runner, boende i Finland. Han debuterade i juniorklass i Helsingfors idag, 9 månader och 6 dagar gammal och vilken debut! Finsk Juniorvinnare 2008. Vi gratulerar till denna fina titel och vi är minst lika stolta som matte Katja. Vad månne det bliva av denne snygge kille??

Hans kullbror Ricky Rödräv har även han varit på inofficiell utställning tidigare i år och det gick också bra, över förväntan enligt matte. Det var i första hand för tränings skull de ställde ut och det är alldeles utmärkt att starta på mindre inofficiella utställning. Man ska ta det för en träning och att resultaten ju inte är officiella heller. I Rickys fall var det dock så att det var en domare som är auktoriserad för rasen, men det är långt ifrån alltid så.

Min egen Raska Rivjärn får nog vänta ett tag innan hon debuterar. Hon har ännu långa tonårsben som skall växas i.
.

Jag har ju alldeles glömt bort att lilla mamma Unni och hennes 4 syskon i U-kullen fyllt år. Den 10 december närmare bestämt blev de 6 år. Stort grattis i efterskott alltså.

Det var det året jag inte fick åka till Stora Stockholm och ställa ut Marco (pappa till U- och S-kullarna), som den hösten fått sin jaktprovsmerit och därmed var klar att konkurrera om certifikat. Detta för att husse inte vågade riskera att bli själv med valpningen. Det resulterade i att husse själv åkte till Stockholm, trots att han egentligen avskyr sådana tillställningar. Nu var det så att det fanns flera andra bekanta som också skulle dit och då kunde han tänka sej att åka.

Hur det gick?? - ja det blev det första och enda andrapriset för Marco.

För att inte missa nästa födelsedag så tar vi och gratulerar Tindra och hennes 3 syskon i T-kullen på sin 3-årsdag. Hittade några bilder från när de var små.

























Ja så fort tiden går.

Vi har faktiskt ytterligare en födelsedag före jul. Nästa vecka fyller husets husse nämligen år. Därefter är det lugnt ett tag.

Det finns en viss efterfrågan på bilder av de små juvelerna. Här kommer några som jag precis nyligen tagit.














































Det blev ett litet potpurri. Det kommer mera, men inte idag.

Tänk att det kan bli roligt att åka och tanka bilen. Det tycker jag faktiskt att det är nu - nu när det är så billig bensin alltså. Eftersom jag har en bil med en tank som rymmer hela 80 liter och att jag dessutom brukar tanka först när det nästan är tomt, då är det riktigt välkommet att priset sjunker duktigt hela tiden. Igår tankade jag och då kostade bensinen under 10:- litern, 9:96 för att vara exakt.

Jag hör till dem som skriver körjournal över tankningar, oljebyten o s v och då roar jag mej också med att ange literpriset vid tankningen. Den bil jag har köpte jag i oktober 2006 och då betalade jag 10:43 litern när jag tankade den första gången. Bensinen har inte varit under 10:- någon gång sedan jag köpte bilen.

Tyvärr har jag inte kvar min körjournal för min förra bil. Hade varit intressant att se när priset passerade det magiska strecket. Finns kanske någon annan som har koll på det antar jag.

Hoppas nu att det åtminstone ligger kvar på den här nivån, gärna mer sänkning förståss. Det var INTE roligt att tanka när soppan kostade över 12:-. Då blev det en tusenlapp vid varje tankning. Visserligen kan jag köra längre på en tank än andra, men det svider i alla fall. Roligare kan man ju ha för pengarna - eller hur!

GRATTIS! Igår fyllde R-kullen 9 månader. De gick därmed in i "vuxenvärlden". Nej de är inte vuxna än, åtminstone inte min Raska. Däremot lämnar de nu valpklassen och går över till juniorklass på utställning och de får faktiskt också lov att debutera på jaktprov.

Raska fick igår debutera på appellplanen vid lokala brukshundklubben. Jag hade fått en inbjudan till att komma och prova på rallylydnad, en relativt ny verksamhet som jag inte testat tidigare. Nu var det inte Raska som fick testa detta utan det var mamma Wimsa. Raska fick sig i alla fall en tur på plan innan. Det var oerhört spännande tyckte hon, så många hundar och människor att hålla koll på. Emellanåt var hon i alla fall koncentrerad på mej och då gick hon jättefint med fin ögonkontakt med mej. Det höll dock inte så långa stunder för rätt som det var hände något i närheten som hon bara måste kolla på istället. Matte finns ju där ändå. Det stod dock klart att det är mej det mest beror på. Vi behöver åka dit fler gånger alltså. Det lovar dock gott inför framtiden, för hon tyckte verkligen det var kul och spännande.

Mamma Wimsa tyckte också det var kul att komma igång och träna även lydnad igen. Rallylydnaden gick riktigt bra och hon fungerade jättefint. Wimsa och jag har ju tävlat lydnad en del, även om det var ett tag sedan nu. Vi har lyckats få till två förstapris i klass 2 så här långt. Vi får se om det blir något mera tävlande.

  Qati



Ja nu händer det en hel del i valplådan må jag säja. Det börjar bli bus i större omfattning, nu när valparna blir mer och mer stadiga på benen. Det morras lite och de t o m småskäller ibland. Kan tänka mej att det kommer att bli livat efterhand.

Häromdagen var det så dags för första avmaskningen och därmed också första kontakten med annan föda än mammas di. Det är alltid enklare att få i dem maskmedlet om man tar och blandar med lite köttfärs. Det var inga problem - efter första sniffet så var köttfärsen snart slut och därmed även maskmedlet i magsäcken. Nu är alla tre runda och fina, så någon mask tror jag inte att de lider av.

 

Igårkväll var kusin Raska på besök vid valplådan. Raska är kusin genom att hennes mamma Wimsa och Unni är systrar ur olika kullar. Raska var otroligt nyfiken på de små, men tyckte också att de var några konstiga små saker. Öronen stod på skaft och halsen var jättelång, men hon var otroligt duktig och faktiskt ovanligt lugn. Däremot var inte mamma Unni lika glad att ha henne där, så när hon kom upp så fick Raska återvända till nedervåningen.


















Qurry



Nu i kommande helg blir det nog aktuellt att montera upp valphagen och valparna får därmed flytta en våning ner. Först ska jag dock åka en tripp till Stockholm och HUND2008, där jag ska gå domarelev på några olika stående fågelhundsraser. För en gångs skull så passar färjorna ganska bra, så jag åker ikväll och kan åka hem redan i morgonkväll igen.


   Qelly