Kennel Eirams bloggsida

Ja det finns mycket kopplat mot Finland just nu.

Häromdagen fick jag trevligt mail från Teija som har Qati. Hon har varit på röntgen och resultatet kom nu. Det blev B-B och det är vi båda nöjda med.

Igår lämnade Opus Sverige för sin resa till sitt nya hemland - ja just det - Finland. Har idag fått mail om att han kommit gott fram och skött sig alldeles utmärkt under resan. De är så nöjda med honom så här långt och det hoppas jag ju ska bestå såklart och det tror jag nog det kommer att göra, för det är en toppenhärlig hund, precis som hans alla kullsyskon!

Nyss hade jag fått ytterligare ett mail från Finland med glatt besked. Det var från Katja med Rudi (Rosso Runner) som varit och röntgat om Rudi. Han har nu fått B-B och det är vi såklart jätteglada för. En stilig kille som gått bra på utställningarna och i höst också fixat jaktprovsmeriteringen. Med höfter OK så är det nu bara att köra på. Han kommer säkert att gå långt.

Tyvärr var det inte riktigt lika bra med broder Rickys höfter. Efter lång väntan fick vi till slut beskedet på hans resultat och det är tyvärr C-C. Han kommer dock att fungera ändå såklart och nu avvaktar vi hans HQ-resultat med spänning.

Nu är det bara Rivas och Risslas resultat vi väntar på. Av 6 röntgade av 8 i R-kullen har 4 B-B, 1 B-C och en C-C. 7 har startat på jaktprov, 5 har gått till pris och en av dem är SE UCh. Det är ett utfall jag är mycket nöjd med. De är ju bara precis 2 år fyllda.

Proven på kontinenten pågår för fullt. Idag genomförs Europacupen för kontinentala hundar, där även Sverige deltar med ett lag (har inte hört att någon breton fått frågan om att delta tyvärr). 

Svärtas helsyskon Aria, Alpha och Aston har blivit uttagna att delta för Frankrike i Europacoupen. Jag är dock inte helt säker på om det gäller coupen för kontinentala eller om det gäller breton-coupen. Det är första gången i historien som tre kullsyskon blivit uttagna. Oavsett till vilken coupe de blivit uttagna så håller vi tummarna så att det knakar!

Syskonen har så här långt gjort några starter och Alpha är den som nått längst hittills med ett RCAC = näst bästa hund som tilldelats excellent. Aria har också fått en excellent.

Hon har alltså en hel del att brås på den lilla svarta. Tur att hon inte vet det själv!

Äntligen hemma igen! Det blev verkligen en strapatsrik resa den här gången.

 

Resan ner till Skåne var seg i fredagskväll, men till slut så landade jag i Svalöv vid 02-tiden. Efter att ha varit ute i dagsregnet på fågelträning (utan en endaste fältfågel, men otroligt många änder och gäss + harar!) under lördagen var det skönt att ta en liten tupplur innan det var dags för en härlig middag hos Lena.

Söndagen var vikt för utställningen i Malmö. Lilla Svärta debuterade i juniorklass och fick 1 hp och det var jag jättenöjd med. Sen var det dags för "lilla loppan lus" Raska i jaktklassen. Hon stod nu för championat endast 2 år och 13 dagar gammal. Och se det gick vägen - hon fick sitt cert (det fjärde), cacib och BIR och med det också SVENSK UTSTÄLLNINGSCHAMPION. Att hon dessutom blev BIG-reserv var som grädde på toppen av allt det goda den dagen. Raska är därmed den yngsta breton som erhållit SUCh.

Måndagen var jag en tur över till Danmark, en nätt tur på 70 mil t o r. Jag sammanstrålade med Allan och Thomas på Fyn för en markträning. Det var förvarnat om att det skulle vara en mark med mycket gott om rapphöns. Tyvärr stämde det inte riktigt. Vi fann totalt 6 höns, men det fanns även en del fasaner som tur var. Vi ska inte glömma hararna heller, de var minst lika många som fasanerna – så där ett 10-tal.

 

Målet med resan var annars att överlämna Unni till Thomas för hon ska paras med hans hanne Sako. Vi får hålla tummarna att allt går bra och att det blir många fina valpar om så där drygt 2 månader.

 

Igår tisdag var det så dags att styra kosan hemåt. Jag lämnade Lena med 6 timmar tillgodo innan färjan skulle avgå från Oskarshamn. Jag tyckte alltså att jag hade gott om tid och det är ju bättre att få vänta en stund i hamnen än att få stressa. Så var det alltså tänkt. När jag kört ca 1 timme hände det som inte ska hända – ett däck exploderade! Som tur var så var det ett bakdäck, men hastigheten låg ju strax över 100 km/h. Allt gick i alla fall bra och jag höll bilen kvar på vägen.

 

Glöm allt om ”vägens riddare”. De finns definitivt inte längs E4:an i alla fall. Jag tror det säkert passerade 500 bilar under tiden jag stod där med mitt punkterade bakdäck. Jag började ju att plocka fram grejerna för att försöka byta däck själv, men alla skruvarna satt ju som berg. Jag lyckades alltså inte att byta däck, utan det blev att ta till telefonen för att få hjälp. Till slut så kom en trevlig kille från Falck i Örkelljunga och fixade bytet. Gratis var det inte, men jag kom i alla fall iväg. Eftersom reservdäcket är ett sommardäck och de andra dubbdäck så gällde det att köra lite mera varsamt. Dessutom såg även det andra bakdäcket dåligt ut, så jag fick rådet av bärgarkillen att köra försiktigt.

 

Snacka om att det blev tidspress. Jag var nog sista fordonet som körde in genom grindarna på hamnen i Oskarshamn. Jag fick be snällt att få snabbrasta hundarna innan jag körde på och det var med tvekan de gav sin tillåtelse.

 

Jag sov ganska gott efter att ha fått lite mat i magen, både på båten och sedan när jag kom hem i den egna sängen.

 

Borta bra men hemma bäst – det är en sak som är säkert!

Ja nyss publicerade jag en glad nyhet - nu blir det en mindre glädjande nyhet.

På grund av det rådande snöläget på ön så är vi nödgade att ställa in den planerade kennelveckan. Det är bara två veckor dit och snön ligger fortfarande tjockt överallt. Vi har en kraftig skare, oftast fin dagsmeja på dagarna, men eftersom det blir ganska kallt på nätterna så krymper inte snön nämnvärt.

Vi får bita i det sura äpplet och ta nya tag - vädret styr vi ju inte över och fågeln är inte heller ute i markerna nu. Igår morse hittade Wimsa en rapphönskull, den låg precis bakom en gammal lagård. Fågeln (och allt annat vilt också) har det riktigt besvärligt nu och håller sig mycket kring bebyggelsen, för där finns det oftast mat som snälla människor ger småfåglarna.

Dessutom vet vi inte hur utfallet blir av det strejkvarsel som en av Gotlandsfärjorna drabbats av. Påskhelgen är ju en av de riktigt stora resehelgerna till och från ön.

Ja det var en strålande glad husse som jag mötte när jag kom hem i tisdagskväll. Han hade under dagen, i strålande vackert väder, startat schillerstövaren Atle på ett rävprov. Vi har ju skarsnö, men det ligger också ett tunnt lager lössnö ovanpå.

Atle har ett RR-diplom men har tyvärr vid ett tillfälle i vinter intresserat sej för rådjur. Husse har därefter jobbat mycket aktivt med att tala om för herren schiller att dessa djur ska vi INTE bry oss om.

Det talades även om att det fanns en mark nere på sydvästra ön mot sjön där det i stort sett inte finns några rådjur, så husse tog kontakt med markägaren där och fick klartecken att han fick komma dit och prova sin hund.

Husse lär ha haft puls vid flera tillfällen under provdagen. Vid ett tillfälle kom först räven, sedan hunden och kort därefter 2 rådjur! De såg även 3 djur vid ett tillfälle och det fanns gott om korsande spår där drevet gick fram.

Atle intresserade sig dock bara för räven och det blev till slut ett fint förstapris, så det fanns ju anledning för husse att vara glad och nöjd över sin duktige och snygge hunds prestationer.

Nu håller vi tummarna för att Atles rabiesblodprov visar tillräckligt antal antikroppar, så han kan få åka med till WDS i Danmark i juni.

Idag fyller R-juvelerna två år. Ja som vanligt så säger man - tänk vad tiden går fort, det var ju som igår de kom till världen.

Förra året fick Raska som årsdagspresent att komma ut ensam tillsammans med matte och leta parhöns. Då var det verkligen ett helt annat väder må jag säga. Så här såg det bl a ut då:


 Raska 1 år

Helt bart på marken alltså, inte en gnutta snö. Om jag inte missminner mej så hade hon tre fina fågelarbeten på parhöns då. Jag hade varit i Havdhem och dömt lydnadsprov och tog då en sväng förbi marken i Levide.

Det var samma sak igår - lydnadsprov i ridhuset i Havdhem och efter det en tur till Levide. Skillnaden var att Raska fick inte följa med för hon höglöper och det är inte så populärt att ha höglöpande tikar där andra ska genomföra lydnadsprov, så hon fick stanna hemma. Den största skillnaden var dock denna:

 Levide igår

Helt vitt alltså. För dej som varit med i Levide så är det alltså ladan vi ser och det var helt snötäckt. Jag hade lastat en liten säck med säd som jag på en pulka drog ut i marken och strödde på olika platser. Hoppas att nu fasanerna och rapphönsen hittar dit. Jag såg tyvärr inte så många fågelspår heller.

Wimsa och Svärta fick följa med på dagens utflykt och fick därmed också chansen att sträcka på benen ut över vidderna. Inte heller de hittade några fåglar på den sväng vi gjorde. Trots skarsnön så var det faktiskt ganska tungt för mej att ta mig fram. Man får trösta sig med att det var bra motion!

Höll precis på att glömma - igår fyllde X-kullen hela 10 år. Stort grattis önskar kennelmamman.

Ja i helgen var det verkligen vackert väder hos oss. Riktigt kallt på natten (-13 grader är kallt hos oss!) och sol från klarblå himmel på dagen. Tempen steg ju därmed också och det blev en fin dagsmeja både lördag och söndag.

Eftersom vi hade riktigt töväder förra helgen och det därefter varit kallt varje natt under veckan som gått så har vi nu en kraftig skarsnö - på både gott och ont. Gott såtillvida att den bär att gå på för både folk och fä. Ont för att viltet har det riktigt besvärligt. Det är ju inte lätt att komma genom skaren för fåglarna t ex och rådjuren har det också mycket besvärligt. De smala små benen går ju lätt genom skaren och de har också riktigt svårt att finna föda.

Vi fick ju också en del nysnö under veckan, så det ligger drivor både här och där, det är ju tyvärr blåsigt på vår kära ö.

Småkillarna gillar i alla fall snön och det är ju tur. Konstaterade att de nog inte vet hur det ser ut utan snö, för när de började få komma ut (hela kullen alltså) så var det ju redan helt snötäckt. Undrar hur de kommer att ta det med barmark.

Skaren gör ju att de nu börjar få upp riktigt bra fart och de tar sina små vändor iväg. Nyfikna är de ju så att kolla buskarna hör ju till vanligheterna. Att de därtill hittat några fasaner gör ju inte intresset mindre!

 Ozzy i aktion


 Okki kollar

 Söte Opus

Ja alla hundarna gillar ju snön och då inte minst Svärta. Hon rör sig med fin aktion på skaren, men har inte funnit någon fågel sen snön kom och det är inte så konstigt, för jag har inte aktivt försökt att finna någon fågel för någon av hundarna, då jag tycker fåglarna har det nog besvärligt ändå.

Ja vi behöver komma igång med träningen, för det är inte så mycket lydnad befäst på den här damen inte.

 
För en gång skull stående still - Svärta

Hur vackert det än varit i helgen - jag vill fortfarande ha VÅÅÅÅR!!!!

Idag är det 100 år sedan min älskade mormor föddes. Hon finns inte med oss längre och jag saknar henne fortfarande fastän det snart är 11 år sedan hon gick bort.

Nu har inbjudan till årets kennelläger gått iväg via e-post. Om du inte fått något mail så kan det bero på att jag inte har din rätta e-postadress. Hör i så fall av dej så fixar vi det.

Veckan före påsk är det alltså dags igen och jag hoppas få se många Eirams-hundar på Gotland igen.

I första hand är veckan ordnad för våra valpköpare, men det kan finnas någon plats ifall det är någon annan som vill prova lyckan.

Det blir diverse olika träningar och jag hoppas snön försvinner snabbt så att rapphönsen kan börja para ut sig. Hörde att någon redan sett par i helgen då det var lite varmare, men de har nog gått samman igen nu när det blev kallt och snö igen. Jag är TRÖÖÖÖTT på vintern nu (är det nån som hört det tidigare kanske?) - jag vill ha VÅÅÅÅÅR.

Ja det har vi verkligen haft den senaste tiden. Ena stunden är det milt för att i nästa bli riktigt kallt och då pratar jag om kallt för gotländska förhållanden alltså. Vi har haft nattemperaturer på -13, för att på dagen bli plusgrader igen. Nu har det dock varit plusgrader flera dagar och som det har påverkat snömängden – jippii!

 

Är den någon mer än jag som längtar efter våren nu? Hörde flera som sett både vintergäck och snödroppar, t o m små tulpaner är på väg. Det är väl härliga små växter, de måste ju växa under snön.

 

Dock säg den glädje som varar – nu snöar det igen! Blötsnö visserligen, så det blir väl inte liggande får vi hoppas.