... kan tyckas gå fort och det har det gjort här också. Imorgon är den nämligen en vecka sedan valparna började flytta. Då var det Malwa och Manne som for iväg med båten för vidare färd norröver.

På söndagen hämtades Molly och under måndagen var det först dags för Master att flytta till norra Gotland och på eftermiddagen kom Mixas nya familj med färjan. Trevliga bekantskaper samtliga som vi hoppas att få se mera av framöver.

Jag räknar stenkallt med att allt har gått bra under den här veckan. Jag har bara hört positivt ifrån valparnas familjer och räknar snart med en ny rapport.

Lilla Mocca som bor kvar hos oss går från klarhet till klarhet. Framåt och positiv är hon och igår fann hon sitt första byte - en björktrasthona som flugit in i ett fönster och därmed flugit färdigt. Mocca apporterade trasten, men ville då gå sin egen väg med sitt byte! Viljan finns där i alla fall och hon ska få några veckor till på sig innan vi testar på riktigt.

För dej som är med på Facebook så hittar du nya bilder på Mocca där.

Annars så är det konditionsträning som står på programmet - både för matte och hundar! Mamma Tindra har ju lite att ta igen efter sitt moderskap, men hon springer friskt vid cykeln och simmar gärna, så vi ska nog komma i form tills den 25 augusti! Husse kommer dessutom att åka upp lite tidigare och gå några inventeringsrundor på skogsmarken, så då får de jaga sig i form tills jag ansluter för fjälljakten.

Matte har nämligen blivit inbjuden att döma i Visby och den utställningen sammanfaller allt som oftast med vår norrlandsjakt. I år ligger den precis i premiären och av erfarenhet brukar det vara knökfullt med jägare speciellt då premiären infaller på en helg. Det blir alltså skogsjakt på premiären och därefter åker vi till fjälls, för att sedan avsluta en sväng till i skogen. Vi hoppas verkligen på fin föryngring - speciellt på fjället. I skogen hade vi riktigt bra ifjol, men på fjället var det sämre. Om man inte räknar med lämmeln förståss - och det gör vi INTE.

Nej nu börjar det bli klart det jag lagt på grillen så nu vankas det MAT!
.
Ja så är det nästan nu. Alla som ska flytta har gjort det och kvar finns bara vår Mocca. Ska bli spännande och se hur hon upplever första natten utan gänget....

Igår flyttade Molly, men hon är fortfarande på semester här på ön, så jag kommer att återse henne innan hon åker hem till Uppsala.

I förmiddags åkte Master norrut, men det är norrut på Gotland, så honom kommer jag att få träffa då och då.

I eftermiddags var det så dags för Mixa att flytta. Hon är nu på väg mot Västerås, har kanske kommit fram dit nu, men hon kommer annars att bo strax utanför Umeå. Hon semestrar lite i mellansverige först...
Ja nu börjar de lämna boet, de små Tindra-barnen. Just nu sitter Fredrik på färjan till Nynäshamn med sin egen Malliga Malwa och som sällskap har hon Maffige Manne, som kommer att träffa husse Marcus på andra sidan Östersjön.

Jag önskar er all lycka och välgång med era kommande jaktkamrater!
Lika bra att passa på när man ännu är igång.

Jag var ju till Frankrike och hämtade en liten fransos i slutet av året. Nu blir han 9 månader imorgon och fick hjälp att ta några bilder idag.

Så här ser han nu ut, han Girro de l'Ardour




Idag har vi varit på valpbesiktning med vaccination och chipmärkning. Det betyder alltså att nu är det bestämt vem som är vem på papper också. Kennelmamman har haft lite beslutsångest över vem som ska bli den som stannar kvar på kenneln. Till slut blev det ett beslut i alla fall (det var ju tvunget!).

Här är vi alla samlade och väntar på att veterinären ska ta var och en för koll, putt och chipmärkning.


Ingen större oro överhuvudtaget, trots att det var första gången de var i bur, förutom de gånger de åkt i bilen förståss, men det är inte i den här buren.

Klicka på de små bilderna ifall du vill se dem i större version.


Först ut blev Eirams Maffige Manne SE39818/2012 VO LS, tidigare känd som svart

   
Manne är sist född och kommer i fortsättningen att göra trakterna kring Skellefteå osäkra för alla fåglar i marken.
Det kommer att bli ett antal jakter i Västerbottens fjällvärld också. Eftersom husse tidigare startat på jaktprov så kommer vi säkerligen att träffa Manne där också. En och annan utställning hoppas jag också på. Manne kommer att få en Eiramshund som storebror.

Näste blev hans bror Eirams Master Mind SE39819/2012 VO LS, tidigare känd som blå.

  
Master är född som nr 3 och kommer att stanna kvar på Gotland. Han kommer att flytta till norra ön, till Fårösund, där han kommer att göra allt han kan för att prestera fasaner och rapphöns för sin husse. Eftersom han är kvar på Gotland kommer kennelmamman att göra vad hon kan för att vi också ska få se honom på både utställning och jaktprov.


Då går vi över till damerna då. Först ut är Eirams Malliga Malwa SE39820-2012 VO LS, tidigare känd som gul.

  
Malwa är född som nr 5 och kommer att flytta norrut hon också, närmare bestämt till Luleå. I skogarna däromkring ska varken tjäder eller orre känna sig säkra och det tror jag inte att riporna på fjället ska göra heller. Jag räknar också med att vi får se Malwa på både utställning och jaktprov framöver.


Därefter var det dags för Eirams Maxade Mixa SE39821/2012 VO LS, tidigare känd som röd.

  
Mixa är född som nr 4 och kommer även hon att flytta norröver. Det blir utanför Umeå som hon kommer att bo och de fåglarna däromkring får det inte heller lätt. Det får inte riporna på fjället heller, för det blir några turer dit också för Mixa. Det finns en äldre bretontik som väntar på Mixa när hon kommer hem och om inte jag är felunderrättad så kommer vi att få se Mixa på både jaktprov och utställning framöver.


Som nummer fem fram till veterinären var Eirams Minty Molly SE39822/2012 VO LS, tidigare känd som aprikos.

  
Molly är född som nr 2 och kommer att hittas utanför Uppsala framöver. Där ska hon jaga fasaner, men troligtvis blir det någon tur till fjälls för henne också. Husses jaktkompis har också breton, så det blir troligen gemensamma turer. Jag räknar starkt med att vi kommer att träffa på Molly på något jaktprov och utställning också.


Ja då har vi bara en kvar och det är Eirams Morska Mocca SE39823/2012 VO LS, tidigare känd som lila.

  
Mocca är född först och var faktiskt och diade ännu medan navelsträngen satt kvar. Ja, vad är det som gör att man väljer just den speciella valpen. Det är en fråga som jag inte riktigt kan svara på just nu.

Mocca är otroligt lik sin mor och det är ju en valp efter just Tindra jag valt. Jag hoppas verkligen att hon får mammas finaste egenskaper som självklart är jaktlust, dresserbarhet och fågelfinnarförmåga. Det är något som jag hoppas samtliga valparna kommer att få. Det som också är en mycket speciell egenskap hos Tindra är hennes pälskvalité, som jag faktiskt inte sett hos någon av de andra hundarna jag fött upp - åtminstone inte hos de jag har behållit. Det är ju dem jag mest kan bedöma.

Tindra har en päls som ännu aldrig har behövt schamponeras. Badat har hon gjort - både i apportarbete och för rent nöje, smutsig har hon verkligen varit efter många jakter och prov, men hon känns aldrig smutsig i pälsen, trots att hon går i rastgård om dagarna. Det känns som om Mocca kan ha samma kvalité och det betyder inte att de övriga har en dålig kvalité på sin päls.

Mocca kommer också att återses på något jaktprov framöver och utställning - jag det blir det också. Jaga kommer hon att få göra såklart, både rapphöns och fasaner här hemma samt gråfågel och ripor norröver. Vi tar ju oss en tur dit varje år.

Det återstår att se om jag valde rätt. Jag hoppas i alla fall att jag valt rätt hund till respektive köpare och att de kommer att bli nöjda med sina nya jaktkamrater. Jag önskar dem alla stort lycka till på Dianas stigar.

Jag tackar också Mita för hjälp med både foto och handling, samt lite goda råd i mycket annat.

Nu ska vi skåla lite för de små - det är ju faktiskt dop idag!
.
Jag lovade ju mera bilder och här kommer ett samlat kollage.


Som nyfödda och då var de bara fem....

 Här 13 dygn gamla....


 Mamma tar igen sig    God aptit, 13 dygn 

     
Ute första gången, 27 dygn


 
Äntligen flyttat till stora hagen...


     
Fått halsband                 bara söt...             brottning


     



Ja det får räcka för idag.....
Ja tänk vad tiden går - det är ett år sedan det skrevs något här senast. Det har varit totalt siltje och det är ju såklart inte bra. Dock är det så att annat har haft högre prio än att göra några inlägg här.

Hur som helst - nu är jag här igen och det är för att presentera lite bilder på min nu 7 veckor gamla valpkull, Eirams MM-kull.

De är helt underbara nu och jag har alltså bara en vecka kvar med dem. Jag vet att de kommer att få det alldeles utmärkt med sina nya familjer, men ändå så är det med lite sorg i hjärtat jag kommer att lämna dem vidare. Nu kommer ju dock en liten Mocca att bli kvar här hemma så det gör nog saken lite enklare. Jag har hela tiden sagt att jag vill ha en valp kvar efter Tindra och när jag nu har en toppenkull efter henne så vågar jag inte chansa. Vem vet vad som händer framöver. Det kanske händer Tindra något som gör att hon inte kan få den tredje kull som jag hoppas att hon kommer att få. Det kanske inte föds någon tik i den kullen? Nej, jag har gått på den niten en gång och vill inte chansa nu. Vi har visserligen några unga hundar hemma redan, men det ska bli underbart att jobba vidare med lilla Mocca. Ett litet problem ännu - jag vet inte vem som är Mocca! Det är fyra tikvalpar i kullen och jag står i valet och kvalet mellan tre av dem. Dessa tre tikar (lila, gul och röd) är otroligt lika så det kommer nog att vara små detaljer som gör att jag väljer just en av dem i slutskedet. Valet sker nog inte förrän precis innan valpbesiktningen, då ju ID-märkningen också sker.

Det kommer lite mera bilder senare, men nu vill jag presentera dem en och en. Bilderna är tagna när de är 6,5 veckor gamla.

Först en bild på pappa Vulcain och mamma Tindra tillsammans:



Pappa Vulcain de Saint Lubin är troligen den idag levande högst meriterade hanhunden i Frankrike. Vad sägs om Fransk Jaktchampion, Internationell Jaktchampion, Fransk Utställningschampion, Internationell Utställningschampion C.I.B., Internationell Utställningschampion C.I.E., Belgisk Utställningschampion, Svensk Utställningschampion och Dansk Utställningschampion. Till det kommer ytterligare ett antal franska championattitlar som inte riktigt har svensk översättning och det gäller både jaktchampionattitlar som utställningstitlar.

Mamma Tindra har inte riktigt lika många titlar, men de hon har är inte fy skam. Tindra är Svensk Jaktchampion (före 3 års ålder) och Svensk Utställningschampion. Hon är dessutom vinnare av Dansk Bretonklubbs vårprov 2007 i unghundsklass och fick därmed inteckning i "Rypen", vilket är mycket hedersamt.

Vi hoppas därför att deras gener kommer att visa sig i deras härliga små avkommor, som härmed presenteras.


Samtliga små bilder blir större om du dubbelklickar på dem.


Först ut kommer stora killen Blå:
  i stående       och huvudet i närbild

Kille Svart:
  i stående     och huvudet i närbild


Och så tikarna. Vi börjar med fröken Lila:

 i stående     och huvudet i närbild


Och fröken Gul:

 i stående     och huvudet i närbild


Och fröken Röd:

  i stående     och huvudet i närbild


Och sist och faktiskt också minst, fröken Aprikos:


som var lite svår att få en bra bild på stående, så därför börjar vi med en underbart härlig bild av henne

  Söt va?     i stående    och en närbild på huvudet till slut.

Hoppas detta varit njutbart!
.