Fasanjakt
0kommentarer
Vilket otroligt härligt väder vi haft denna helg. Så ruggigt hemskt det var i fredags, med regn och storm, så vågade man ju inte hoppas på att det skulle bli så bra resten av helgen. Jag lyckades tyvärr inte tända alla ljus jag önskade på kyrkogårdarna, så det blev ett nytt besök i lördags. Då var det desto bättre väder. Vi har haft strålande solsken både lördag och söndag.
Lördagen ägnades till stor del åt trädgården för att bl a slutligen ställa in de växter som behöver vinterförvaring inomhus. Döm om min förvåning då jag ser att den fortfarande blommande Afrikas lilja satt ytterligare en knopp. Enligt "bruksanvisningen" skall den blomma juli-augusti, men har som sagt blommat även hela september och oktober. Vi får se om den sista knoppen orkar ut inne i vinterförvaringen. Det är ju inte någon större värme där.
Tur var det väl att det blev gjort i lördags, för natten till söndag fick vi vår första riktiga nattfrost. Minus 4,5 grader är nog mer än vad Afrikas lilja och änglatrumpeten tycker om.
Söndagen var vikt för fasanjakt. Den hårda frosten gjorde att det var vanskliga förhållanden. Fasanerna hörde nog oss när vi kom brakande i frosten, för de sprang duktigt undan och lurade hundarna. Vi njöt dock ändå gott i det härliga solskenet som gjorde att frosten försvann efterhand som solstrålarna nådde ner.
Vi hade kontakt med 4 olika rapphönskullar (var lovliga till 31 oktober) och cirka 15-20 fasaner samt en hare och ett rådjur. Det blev till slut en fälld fasan som resultat och detta efter snyggt samarbete mellan systrarna Wimsa och Tindra. Wimsa stod nästan helt dold djupt nere i en djup kanalkant. Det var tur hon hade ryggtäcke för annars hade jag fått leta ett bra tag efter henne. Nu stod hon dessutom på andra sidan kanalen. Det var skönt att veta att hon har en frisk avance, så en tupp kom på vingarna och kort därefter även två hönor. En fälldes och föll på andra sidan kanalens vinklade flöde. Det visade sig att där fanns Tindra, så hon tog saken i egen mun och apporterade således spontant den fällda fasanen och kom sedan glatt med bytet till sin husse.
Det blev någon träff med kameran också, så jag skall försöka lägga in någon bild också framöver.
Lördagen ägnades till stor del åt trädgården för att bl a slutligen ställa in de växter som behöver vinterförvaring inomhus. Döm om min förvåning då jag ser att den fortfarande blommande Afrikas lilja satt ytterligare en knopp. Enligt "bruksanvisningen" skall den blomma juli-augusti, men har som sagt blommat även hela september och oktober. Vi får se om den sista knoppen orkar ut inne i vinterförvaringen. Det är ju inte någon större värme där.
Tur var det väl att det blev gjort i lördags, för natten till söndag fick vi vår första riktiga nattfrost. Minus 4,5 grader är nog mer än vad Afrikas lilja och änglatrumpeten tycker om.
Söndagen var vikt för fasanjakt. Den hårda frosten gjorde att det var vanskliga förhållanden. Fasanerna hörde nog oss när vi kom brakande i frosten, för de sprang duktigt undan och lurade hundarna. Vi njöt dock ändå gott i det härliga solskenet som gjorde att frosten försvann efterhand som solstrålarna nådde ner.
Vi hade kontakt med 4 olika rapphönskullar (var lovliga till 31 oktober) och cirka 15-20 fasaner samt en hare och ett rådjur. Det blev till slut en fälld fasan som resultat och detta efter snyggt samarbete mellan systrarna Wimsa och Tindra. Wimsa stod nästan helt dold djupt nere i en djup kanalkant. Det var tur hon hade ryggtäcke för annars hade jag fått leta ett bra tag efter henne. Nu stod hon dessutom på andra sidan kanalen. Det var skönt att veta att hon har en frisk avance, så en tupp kom på vingarna och kort därefter även två hönor. En fälldes och föll på andra sidan kanalens vinklade flöde. Det visade sig att där fanns Tindra, så hon tog saken i egen mun och apporterade således spontant den fällda fasanen och kom sedan glatt med bytet till sin husse.
Det blev någon träff med kameran också, så jag skall försöka lägga in någon bild också framöver.
Kommentera