Kennel Eirams bloggsida

Ja tänk vad tiden går fort. Snart ska de små liven börja flytta. De första flyttar nästa helg och helgen därpå flyttar ytterligare några.

 

I dagsläget är det fortfarande några valpar som inte är tingade. Det hoppas jag såklart blir ändring på inom kort, för de små liven behöver komma till sina nya hem, även om det inte är någon panik ännu. De har ingen större nöd här hos oss!

 

Det är ju fortfarande snö kvar här hos oss och de senaste dagarna har varit ljuvliga med vackert soligt väder. Tyvärr kan valparna inte vara ute några längre stunder, men det blir minst 3 gånger per dag som de är ute en stund i alla fall. Det är också dags för korta bilturer.

Idag är det hela 12 år sedan vår WW-kull föddes. Hela 10 valpar i den kullen också fördelat på 4 hannar och 6 tikar. Det var vår första kull efter importen Keerens Nicky.

 

Det är nog den kull som sammanlagt varit framgångsrikast på våra jaktprov. Vår egen Wakna Wimsa är dubbelchampion. Wanted Willy har bara gjort 4 starter och med toppenresultat - 1 ökl, 2 ekl, 1 ekl och en gång utan pris i elitklass. Synd att du inte fortsatte Annika, ni var ett superteam! Willow Woop ("Conny") fick också en etta i elitklass. Marcus gjorde dock några fler försök och det blev några tvåor och det är definitivt bra resultat. Wilma Wirwelwind har gått till pris på alla underlagen - fält, fjäll och skog. 2 ökl blev bästa resultat och det är också starkt jobbat. Winnie Wessla i Finland gjorde några starter och det blev 2 ökl som bäst, fint jobbat. Wild William startade utan att gå till pris. Resterande fyra kom inte till start, men samtliga 10 har använts flitigt som jakthundar.

 

Just nu har vi ju också en kull om 10 valpar och de är barnbarn till Wimsa. Hurra Hurra för våra jubilarer idag! Ni är bäst!

 

.

Vår registreringsavdelning på Svenska Kennelklubben är verkligen snabba i sin registrering av valpkullar. Eller vad sägs om detta: Jag mailade in min scannade registreringsansökan med bifogad stamtavla på den utländske fadern strax före lunch idag. Samma dag så finns alla 10 små juvelerna i stamboken!

 

Snyggt jobbat världens bästa kennelklubb!

.

Ja i helgen har valparna varit välbesökta av både små och stora. Det jag uppskattar mest är att valparna får träffa barn och det med anledning av att vi inte har barn själva. Det är en viktig erfarenhet i deras liv tycker jag.

 

Olivia är redan en duktig liten kennelflicka

 

 

Melker blir säkert en hundförare när han blir stor

I fredags fick de små liven komma ut för första gången. Det var tyvärr ingen höjdare - om man frågar de små. De tyckte det var vått, kallt och otäckt. Trots detta gick det fint att både kissa och bajsa ute i alla fall. Nu låg temperaturen kring nollan och det var riktigt gråväder, så jag förstår dem till fullo.

 

Vi gjorde ett nytt försök igår lördag, men tyvärr var det samma väder då. Jag hoppas på någon dag med sol och lite kallare temperatur så tror jag nog att de uppskattar det bättre.

 

Några bilder från dagarna ute:

 

                                

 

                     f          

 

         

 

Som vanligt - klicka på bilden så blir den större.....

 

.

...har valparna redan blivit. Jag har fått hjälp med fotograferingen av snälla Mita. Hon handlade och jag fotade. Inte helt enkelt men blev ganska bra ändå.

 

Här kommer enskilda bilder av de små juvelerna; (klicka på bilden så blir den större

 

Först har vi orange-vita tiken

             

 

Orange/vita hannen

            

 

Hanne Grön

            

 

Tik Orange

            

 

Tik Gul

            

 

Tik Röd

            

 

Tik Rosa

            

 

Hane Beige

            

 

Hane Lila

            

 

och slutligen Hane Blå

            

 

Nu blir det inte mera idag, men kanske något imorgon.....

 

 Det finns ännu tre otingade svart/vita valpar - en tik och två hannar.

 

.

 

... tänk så fort tiden går. Tycker inte det var så länge sedan vi hade valpningen.

 

Det blir mer och mer aktivitet i lådan. Om vädret tillåter så ska de få komma ut nån lite kort stund snart. Med snö och kyla så får det dock bli korta stunder bara. Vilken skillnad det är att ha vintervalpar mot sommarkull. Då är de ute från tidig morgon till sen kväll.

 

Hade ju lovat bilder i helgen, men nu kommer det lite smått och blandat i alla fall. Klicka på bilden så blir den större.

 

Mocca är nyfiken       och leker gärna

 

Trångt vid maten      

 

Leker ganska friskt med varandra      och med leksaker 

 

 

Samtidigt så var det dags för första fasta födan och avmaskning. Det har också varit vägning och fotografering. Måste dock säga att det är ingen hit att försöka fota småvalpar på egen hand. Husbonden är ju på resande fot den här helgen, så jag och alla hundarna har haft huset för oss själva.

 

Den fasta födan bestod i färsk rå nötfärs i kombination med lite majsvälling - gott tyckte de alla!

 

Då tar vi dem i den ordning som de blev vägda och fotograferade:

Först ut var lilla Rosa och hon är klart minst, men pigg och glad. Hon vägde idag bara 1015 gr, men är bara liten.

 

 

 

Nästa på tur var fröken Röd. Hon är större och vägde idag 1265 gr.

Igår sken solen så fint även om frosten låg kvar i skuggpartierna. Mitt på dagen var jag hemma nån timme hos Raska och när vi var ute så hittade hon några fasaner som letat sig ut i solskenet.

 

Kunde ju inte låta bli att ta ut Mocca en sväng också. Hon fick gå i svag medvind på stubben precis hemmavid så att vi kom i rätt vind när jag vände och tog hagen tillbaka. Det var nämligen där det fanns fasaner i buskagen. Hon gick riktigt fint på stubben, men oj vilken skillnad det blev på intensiteten när vi kom in i hagen och hon fick fasandoft i näsan. Först kom det en fasanhöna flygande och jag tror inte att Mocca var skyldig. Hon kom dock kort efter och stannade fint på kommando. Hon slog sedan ner i vinden igen och markerade inne i snåren. Hon gick in i ett fint stånd och eftersom jag var en liten bit ifrån så berömde jag henne på håll. Ståndet blev dock ganska kort och hon reste fasanhönan själv. En liten kort sväng efter resulterade i att hon kom i kontakt med fler fasaner som lättade omkring henne. Nu blev det nog lite för mycket för damen, så jag kallade in och hon fick gå kopplad hem. Strax innan vi lämnade hagen så kom ytterligare en höna springande och lättade av egen kraft. På tillsägelse satte Mocca sig och tittade på den bortflygande hönan.

 

Min förhoppning var ju att det skulle vara lika fint väder idag. Lagom kallt med frusen mark idag också, men solen har bara tittat fram korta stunder. Taggad av gårdagen så begav jag mej iväg ner på myren istället. Det blev ett område som jag inte varit på under lång tid. Jag hade därför ingen aning om ifall vi skulle kunna hitta nån fågel.

 

Mocca började lite trevande, men det gjorde inte så mycket. Det var ju faktiskt nästan första gången på fält. Hon hade dessutom fått en lina på sig också, som fick släpa efter henne - ifall vi skulle hitta nån fågel.....