Kennel Eirams bloggsida

Igår sken solen så fint även om frosten låg kvar i skuggpartierna. Mitt på dagen var jag hemma nån timme hos Raska och när vi var ute så hittade hon några fasaner som letat sig ut i solskenet.

 

Kunde ju inte låta bli att ta ut Mocca en sväng också. Hon fick gå i svag medvind på stubben precis hemmavid så att vi kom i rätt vind när jag vände och tog hagen tillbaka. Det var nämligen där det fanns fasaner i buskagen. Hon gick riktigt fint på stubben, men oj vilken skillnad det blev på intensiteten när vi kom in i hagen och hon fick fasandoft i näsan. Först kom det en fasanhöna flygande och jag tror inte att Mocca var skyldig. Hon kom dock kort efter och stannade fint på kommando. Hon slog sedan ner i vinden igen och markerade inne i snåren. Hon gick in i ett fint stånd och eftersom jag var en liten bit ifrån så berömde jag henne på håll. Ståndet blev dock ganska kort och hon reste fasanhönan själv. En liten kort sväng efter resulterade i att hon kom i kontakt med fler fasaner som lättade omkring henne. Nu blev det nog lite för mycket för damen, så jag kallade in och hon fick gå kopplad hem. Strax innan vi lämnade hagen så kom ytterligare en höna springande och lättade av egen kraft. På tillsägelse satte Mocca sig och tittade på den bortflygande hönan.

 

Min förhoppning var ju att det skulle vara lika fint väder idag. Lagom kallt med frusen mark idag också, men solen har bara tittat fram korta stunder. Taggad av gårdagen så begav jag mej iväg ner på myren istället. Det blev ett område som jag inte varit på under lång tid. Jag hade därför ingen aning om ifall vi skulle kunna hitta nån fågel.

 

Mocca började lite trevande, men det gjorde inte så mycket. Det var ju faktiskt nästan första gången på fält. Hon hade dessutom fått en lina på sig också, som fick släpa efter henne - ifall vi skulle hitta nån fågel.....