Valpar
1kommentarer
Ja nu är äntligen valparna födda. Tyvärr gick inte allt som vi räknat med. Det blev 6 små knytten, men tyvärr var 3 tikar dödfödda. Vi har dock en stubbsvansad hanne, en kortsvansad och en långsvansad tik att glädja oss åt och de och den nyblivna modern mår alldeles utmärkt.
Unni började bli orolig under eftermiddagen, men det dröjde fram till 18.40 då första valpen föddes. Den stubbsvansade tiken var tyvärr död, trots mina försök att få liv i henne. Hon vägde 341 gram och var fullt normal. Det dröjde dock inte så länge förrän den lille stubbsvansade killen kom och då var klockan 19.05. Han var riktigt livkraftig och vägde 330 gram.
Kl 20.25 var det så dags för nästa valp och det blev en långsvansad tik som vägde 276 gram. Hon var lite matt till att börja med, men efter en del massage av mej så gick allt bra. Därefter blev det lugnt. Vi var ute ett par gånger, men det kom inte någon mera valp ändå. Inte förrän kl 00.10, då en kortsvansad tikvalp föddes. Hon var tyvärr död, men var fullt normalt utvecklad och vägde 274 gram.
Kl 01.40 var det så dags igen. Då kom det en kortsvansad tikvalp som vägde 305 gram, pigg och alert.
Därefter blev det helt lugnt. Vi var återigen ute, men ingen mera valp kom. När klockan var 04.45 kröp jag ner under täcket för att få mej lite sömn. Unni tog väl hand om sina små.
På morgonen bestämde jag mej dock för att kontakta veterinären för att kolla om vi behövde undersöka Unni mera. Vi hade tagit en röntgen på henne förra veckan och hade då sett 6 valpar. Nu var ju 5 födda, så veterinären tyckte jag skulle komma in. Det syntes och kändes inget på Unni, men en röntgen visade att det fanns ytterligare en valp kvar. Unni sattes på dropp och efter ett tag så satte värkarbetet igång igen och ytterligare en valp föddes. Det var en långsvansad tik, som vi tyvärr inte fick liv i. Jag vägde henne inte, men hon var normalstor och helt utan några synliga fel.
Varför så många valpar föddes döda vet jag inte och jag har aldrig drabbats av det tidigare. Vid något tillfälle har det varit en döfödd valp, men det är ju inte så onormalt.
Nu skall jag sätta mej ner och fundera över vart de små liven skall få växa upp. Det har jag alltså inte bestämt ännu. Jag har heller inte bestämt några namn, annat än att det som vanligt skall vara dubbla namn och den här gången på Q. Inte helt enkel bokstav kanske, men det ordnar sej. De blivande valpköparna brukar också få ha ett ord med i laget.
Här har vi dem - stolt mor med 3 knytten.
Unni började bli orolig under eftermiddagen, men det dröjde fram till 18.40 då första valpen föddes. Den stubbsvansade tiken var tyvärr död, trots mina försök att få liv i henne. Hon vägde 341 gram och var fullt normal. Det dröjde dock inte så länge förrän den lille stubbsvansade killen kom och då var klockan 19.05. Han var riktigt livkraftig och vägde 330 gram.
Kl 20.25 var det så dags för nästa valp och det blev en långsvansad tik som vägde 276 gram. Hon var lite matt till att börja med, men efter en del massage av mej så gick allt bra. Därefter blev det lugnt. Vi var ute ett par gånger, men det kom inte någon mera valp ändå. Inte förrän kl 00.10, då en kortsvansad tikvalp föddes. Hon var tyvärr död, men var fullt normalt utvecklad och vägde 274 gram.
Kl 01.40 var det så dags igen. Då kom det en kortsvansad tikvalp som vägde 305 gram, pigg och alert.
Därefter blev det helt lugnt. Vi var återigen ute, men ingen mera valp kom. När klockan var 04.45 kröp jag ner under täcket för att få mej lite sömn. Unni tog väl hand om sina små.
På morgonen bestämde jag mej dock för att kontakta veterinären för att kolla om vi behövde undersöka Unni mera. Vi hade tagit en röntgen på henne förra veckan och hade då sett 6 valpar. Nu var ju 5 födda, så veterinären tyckte jag skulle komma in. Det syntes och kändes inget på Unni, men en röntgen visade att det fanns ytterligare en valp kvar. Unni sattes på dropp och efter ett tag så satte värkarbetet igång igen och ytterligare en valp föddes. Det var en långsvansad tik, som vi tyvärr inte fick liv i. Jag vägde henne inte, men hon var normalstor och helt utan några synliga fel.
Varför så många valpar föddes döda vet jag inte och jag har aldrig drabbats av det tidigare. Vid något tillfälle har det varit en döfödd valp, men det är ju inte så onormalt.
Nu skall jag sätta mej ner och fundera över vart de små liven skall få växa upp. Det har jag alltså inte bestämt ännu. Jag har heller inte bestämt några namn, annat än att det som vanligt skall vara dubbla namn och den här gången på Q. Inte helt enkel bokstav kanske, men det ordnar sej. De blivande valpköparna brukar också få ha ett ord med i laget.
Här har vi dem - stolt mor med 3 knytten.
1 kommentarer
@nci
12 Nov 2008 08:34
Så har äntligen bull-hunden blivit mamma! Nu hoppas vi att det går fortsatt bra med de små liven! Ska bli spännande att få se dem växa upp.
Må gott!
Kommentera