Kennel Eirams bloggsida

Ja, det var precis vad vi har idag - och det är ingen dålig en heller. Kaos för både flyget och vägtrafikanterna.

För de som inte kan gutamål så behövs det kanske en liten förklaring. Ja ,vi här på ön brukar säga att våren är inte kommen förrän vi haft 7 staräurar. Staräurar börjar man räkna efter att staren kommit åter till ön och en äur är alltså yrsnö. Det ska därtill vara barmark mellan varje äur för att den ska få räknas. De välunderrättade (pratades om det på lokalradion igår morse så det var säkert sant, eller?) säger att det då hade kommit den fjärde staräuren natten som gick (eller i nettres som vi säger på gotländska).

Alltså ska vi har ytterligare 2 innan vi kan vara säkra på att våren är här. Men eftersom den här är så ordentlig, mer en snöstorm än en äur, så tycker jag nog inte att vi behöver ha flera. Jag utropar härmed VÅÅÅÅR. Men om det nu inte skulle vara så, så hav förtröstan - det har blivit vår varje år i alla fall, oavsett hur många staräurar vi får och det är inte varje år de är 7.

 
















Små ljuvliga tussilago som nog fryser nu, hittade dem i lördags


Hur som helst var det lite smått chockartat att det var helt vitt igår morse. Jag hade ju varit ute och tränat på rapphönsen både lördag och söndag. I söndags var det även lite tid över för årets första trädgårdsarbete, som mest bestod i att plocka nedfallna smågrenar och rensa bort lite vissna perenndelar. En brasa blev det också och faktiskt så började jag också att räfsa lite löv. Jag konstaterade dock att det behöver bli lite torrare i gräset för att räfsa, för det var ganska trögt.

Raska var duktig både i lördags och i söndags. Hon hittade fågel båda dagarna och skötte dem därtill fint. Peppar, peppar ta i trä - hon har faktiskt inte misskött fågel någon gång ännu, men det är ju bara en tidsfråga antar jag. Vi passade också på att släppa några fasaner när vi var ute i söndags. Granna tuppar av olika sorter.

 En vanlig jaktfasan  

 och två engelsk grön, fast en är nog inte riktigt renrasig

Vi hade en lustig situation på söndagen. Raska kom i hög fart och kastade runt i ett snyggt stånd. Antog att det var parhöns. Kort efter kom Tindra och också hon kastade runt i ett tjusigt stånd, en bit framför Raska. Jag tror inte att hon såg att Raska stod, så jag vill inte beskylla henne för att ha stulit ståndet. Jag ropade till Gunnar att Raska stod först, vilket han dock inte hörde. Innan han kom fram till Tindra flyttade hon sig lite och kom att stå mot Raska. Troligen upptäckte Tindra att Raska faktiskt stod snett bakom henne och övergick i en snygg sekundering istället. Jag lyckades få det på bild också.

 Så här såg det ut

Rapphönsparet låg en bit vid sidan om där Tindra stod och lättade när Gunnar nästan var framme vid Tindra.

Raska den lilla pärlan visade också upp en spontan sekundering. Det var första gången och matte var SÅÅÅ nöjd. Tyvärr var det bara småfågel framför Tindra då, men eftersom hon stod kort för dessa var det mycket bra att Raska sekunderade så tjusigt. Jag ser med spänning fram mot vad hon kan åstadkomma på provet i Danmark om knappt två veckor. Risken är förståss att det kommer en hare eller något ivägen, för det har vi hittills inte stött på någon och därmed inte heller kunnat tala om vad man gör eller rättare sagt INTE gör med dem.