Vintervackert

0kommentarer

I morse var det en så ljuvligt vacker morgon - en sån man verkligen sparar i minnet. Vi hade kring minus 10 grader under natten, men det hade blivit någon grad mildare när jag gick ut. Nu är det ju faktiskt så ljust så jag inte behöver pannlampan längre. Självklart hjälper den vita snön till att förstärka morgonljuset.

Det knarrade lätt under fötterna när jag och hundarna gav oss iväg på morgonpromenaden. Näst intill helt vindstilla var det. På tillbakavägen var det dessutom helt ljust - så härligt!

Innan det var dags att sätta sej i bilen för att åka till Visby och jobbet så tittade solen fram. Då blev det ju om möjligt ännu vackrare, med kall gnistrande snö.

Vad jag önskar att jag lagt kameran i väskan innan jag for. När jag kom till åkrarna i Träkumla var det helt betagande vackert. Vacker kall snö, solsken och rimfrost på träden längs bäcken. Som det vackraste vykortet. Men men - kameran låg kvar hemma.

Nu har det dock mulnat på och snöflingorna singlar så sakteliga ner. Vi får nog behålla snön ett tag till tror jag.

Wimsa har nu äntligen börjat löpa, så nästa vecka bär det söderöver till en duktig och stilig kavaljer i vårt södra grannland. Hoppas nu bara att hon behagar uppskatta mitt val till partner och att han uppskattar henne. Så var det ju inte förra gången. Wimsa var kär, men inte hannen. Så det blev att ta fram plan B som egentligen inte fanns, men som jag tänkte ut. Den gick ju bra. Raska och hennes syskon är ju levande bevis på detta.

Så nu är det bara att hålla tummarna för att resa, parning och allt efterföljande kommer att gå bra och att vi återigen ska få höra små tassar trampa. Det blir Wimsas tredje och sista kull.

.

Kommentera

Publiceras ej